Problem med ännu en pajjas

Att jobba i Alanya var inte som jag hade väntat mig. Inte heller hade jag väntat mig att jag skulle kunna föreställa mig hur det var.

Jag kom bra överens med alla utom två personer. Den ena var min närmaste chef som av någon anledning hade ett horn i sidan till mig.
En sak det berrode på var att hur han än försökte så kunde han inte sätta mig i skiten. Det var helt enkelt för lätta drinkar och jag var för snabb. Visst kunde han satt mig i skiten om han hade ställt mig ensam i baren, men det hade sett för dumt ut plus att han hade drabbats mer än mig. Det kunde vara stressigt emellanåt, men det var inget som jag inte var van vid. Dessutom älskar jag att ligga precis på gränsen av vad jag klarar av, jag får helt enkelt en kick utav det.

Att stå och hälla upp en 4 flasköl i glas på samma gång och samtidigt ta fyra personers beställningar med 4 olika saker på varje samtidigt som du tar betalt av en gäst samtidigt som jag håller koll på 10 personer i turordningen plus att det kommer nya. Helt episkt när man lyckas och jag brukar lyckas. Visst, har också dåliga dagar då allt går fel men dom är sällsynta. Att sen samtidigt lyckas underhålla gästerna och snacka med dom. Det brukar bli fet dricks efter en sådan session, plus att det bygger stammisar.

Så att sätta mig i skiten hade han svårt att lyckas med. Han gillade inte heller att jag festade så mycket, han sa att det var dålig reklam för deras nattklubb. Bullshit, jag festade lika mycket som alla andra och skötte mig definitivt bättre än dom flesta. Så han försökte ge mig dryckesförbud. Bad honom mer eller mindre att dra åt skogen. Nästa sak han gjorde var att han sa att vi hade kommit överens om en annan lön en den jag trodde att jag skulle få. Istället för 8000kr/mån som vi kommit överens om i Sverige så blev det 2000kr i Turkiet. Dessutom anklagade han mig för att jag hade ljugit om vilken lön jag skulle få till dom andra anställda. När han konfrontera mig med det så sa jag helt enkelt att detta var vad vi hade kommit överens om och var det 2000kr han nu menade så fick jag tänka på om jag skulle jobba kvar. Efter en hel del övervägande så bestämde jag mig för att stanna ett tag till, jag hade i vilket fall som helst kul, gratis hyra och gratis mat en gång om dagen så med dricksen och alla rabatter jag lyckats fixa överallt så var det inga större problem att överleva. Jag blev inte rik, det ska gudarna veta men det gick. Lärde mig dock att alltid skriva kontrakt 🙂 Samt att jag lärde mig att det gick att tjäna pengar genom att visa turister var dom skulle köpa sitt guld respektive läder. Då fick man % av butikerna

Efter det satte han mig på dåliga skift rent dricksmässigt, nämligen 12-20, gjorde mig faktiskt inte så mycket. Det gjorde så att jag fick chans att snacka mycket mer med gästerna samtidigt som det gjorde att jag lärde känna den turkiska delen av personalen fantastiskt mycket bättre än vad jag fått tillfälle till annars. Jag började tom lära mig turkiska av en av servitörerna när vi hade det lungt.

När han märkte att det inte heller påvärkade mig så satte han mig i den sämsta baren inne på nattklubben på natten i tron om att det skulle få mig till att bryta samman. Ha, det slutade med att det blev en förbannat populär del av nattklubben.

Såhär i efterhand så har jag fått höra hur dom brukar göra, dom anställer en del svenskar i början av säsongen för att dom ska dra folk till nattklubben när det är mindre turister. Sen när högsäsongen kommer igång så gör dom sig av med svenskarna en efter en, helst den dyraste först och i slutet av säsongen är det inga svenskar som jobbar där längre förutom någon dum jäkel som finner sig i allt.

Den andra personen tar vi i nästa post.